PU blogg

HSV uppmärksammar PU-rapport!

2012-02-08T14:57:00.002+01:00

Högskoleverkets (HSV) hemsida innehåller en intervju med Ulrike Schnaas om hennes PU-rapport om könsmedveten forskarhandledning. Se www.hsv.se

PUHseminarium den 24 februari 2012

2012-02-07T12:27:00.003+01:00

Välkommen till det första PUH-seminariet för terminen.
Det är ett idéseminarium där du kan diskutera forsknings- och utvecklingsidéer med intresserade kollegor.
Den 1 mars är det deadline för inlämning av bidrag till NU2012. Har du en idé om bidrag eller vill du få idéer till ett, så ta tillfället i akt till att presentera dina idéer vid årets första PUH-seminarium.

Lokal Campus Blåsenhus, sal 21:240.

Väl mött!
Hälsar Tomas Grysell

Marknadsföringsturné vecka 6

2012-02-02T10:41:00.007+01:00

Vecka 6 kommer personal från PU och ett antal studenter att besöka flera Campus för en Marknadsföringsturné.
Vi kommer att berätta om våra personalutbildningar och marknadsföra Pedagogiska priset för 2012.

Schema
På måndag den 6 februari kommer vi att på förmiddagen att besöka Ekonomikum och på eftermiddagen Engelska parken.
På onsdag den 8 februari kommer vi på förmiddagen att besöka Ångström och på eftermiddagen BMC.
På fredag den 10 februari kommer vi på förmiddagen att besöka EBC och på eftermiddagen Blåsenhus.

Välkommen att prata med oss på ditt Campus!

Projektmedel för pedagogisk utveckling

2012-01-20T07:13:00.002+01:00

I syfte att ytterligare stödja pedagogiskt utvecklingsarbete vid Uppsala universitet utlyser Avdelningen för universitetspedagogisk utveckling (PU) projektmedel för verksamhetsåret 2013.

Välkommen att ansöka om projektmedel för pedagogisk utveckling.

Pedagogiska priset 2012

2012-01-16T08:56:00.001+01:00

Nu har vi öppnat nomineringen till Pedagogiska priset 2012.
Sista dag att nominera är den 30 mars 2012.

Välkommen med din nominering!

PU verkstäder 2012

2012-01-03T13:54:00.002+01:00

Ett nytt år med nya intressanta PU verkstäder!
Datumen för vårens verkstäder är den 31 januari, 28 februari, 3 april och 22 maj.
Varje tillfälle är mellan klockan 13.00-16.00, Campus Blåsenhus, grupprum Lugnet 21:235.

Ingen anmälan behövs.

Välkommen!

God Jul och Gott Nytt År!

2011-12-20T07:04:00.003+01:00

PU önskar alla en God Jul och ett Gott Nytt År!

Nytt nummer av Högre utbildning

2011-12-19T16:40:00.003+01:00

Nu finns nummer 2, 2011 av Högre utbildning publicerat.

NU2012

2011-12-14T10:25:00.002+01:00

NU2012 kommer att hållas i Göteborg mellan den 17-19 oktober 2012.
Skicka in ditt abstract senast den 1 mars 2012.

SUHF:S konferens 14-15 november

2011-12-09T07:44:00.002+01:00

Den 14-15 november 2011 höll SUHF en konferens "Att leda högre utbildning".
För mer information om alla papper och rundabordssamtal se SUHF's webbsida.

PUHseminarium den 16 december

2011-12-02T11:23:00.002+01:00

Den 16 december håller Fredrik Bondestam som arbetar på Centrum för genusvetenskap på Uppsala universitet i seminariet.
Seminariet kommer att handla om den kartläggning och analys av högskolepedagogisk utveckling och jämställdhet vid svenska lärosäten.

För mer information se höstens PUHseminarier.

Välkommen!

Kursen Pedagogiskt ledarskap - våren 2012

2011-11-29T13:08:00.003+01:00

Nu finns inbjudan till vårens kurs Pedagogiskt ledarskap på vår webbplats.
Sista anmälningsdag är den 28 februari 2012.

Välkommen med din anmälan!

Föreläsningar på webben

2011-11-15T11:04:00.002+01:00

Nu finns föreläsningarna från den universitetspedagogiska utvecklingskonferensen på PU:s webbplats.

Tre av de pedagogiska pristagarnas inspirationsföreläsningar finns också upplagda.

Välkommer att se och lyssna!

PUHseminarium - 18 november 2011

2011-11-03T12:40:00.004+01:00

Välkommen till PU:s andra PUHseminarium för hösten.

Den 18 november kommer Per Lauvås att hålla i seminariet och innehållsligt kommer det att handla om examination. Per är professor och verksam vid Pedagogisk forskningsinstitutt vid Universitetet i Oslo.
Lokal denna gång är Campus Blåsenhus, plan 2, sal 21:240.

Ingen anmälan behövs.

Handledarkurser våren 2012

2011-11-03T11:14:00.002+01:00

Välkommen att söka vårens handledarkurser.
Sista anmälningsdag är den 2 december 2011.
Handledning av studenter
Handledning av doktorander
Supervising PhD Students

PUHseminarier hösten 2011

2011-10-10T10:24:00.002+02:00

Höstens första PUHseminarium är den 28 oktober 2011.
Seminariet är ett idé seminarium för forskning och utveckling.
Har du något forskningsprojekt som du vill utbyta idéer kring?
Maja Elmgren och Tomas Grysell håller i detta seminarium.

För mer information kring seminarierna se PUHseminarier, hösten 2011.

Välkommen!

Direktsändning av den universitetspedagogiska konferensen den 6 oktober 2011

2011-10-05T15:31:00.008+02:00

Under dagen har delar av konferensen direktsänds med hjälp av MedfarmDoIT.

Dysleximässa 5 oktober Campus Blåsenhus

2011-09-30T10:41:00.003+02:00

En Dysleximässa kommer att pågå mellan 09.00-15.00 den 5 oktober 2011 i Campus Blåsenhus.

Första föreläsningen är mellan klockan 11.00-12.00 i sal Betty Petterson.
Andra föreläsningen är mellan 14.00-15.00 i sal Eva Netzelius.

Utställare är Svensk talteknologi, Uppsala studentkår, Svenska dyslexiförbundet och nätverket Dyslektikerna.

Handledarutbildningar våren 2012

2011-09-30T08:45:00.007+02:00

Nu finns inbjudningar till handledarkurser för 2012 på vår webbplats.

Handledning av studenter

Handledning av doktorander

Supervising PhD Students

Välkommen med din anmälan!

Pedagogisk grundkurs, Teacher Training Course, Våren 2012/Spring 2012

2011-09-09T10:59:00.004+02:00

Inbjudningar till Pedagogisk grundkurs, våren 2012 och Teacher Training Course, Spring 2012
finns nu på vår webbplats.

Sista anmälningsdag är den 15 oktober 2011.

Välkommen med din ansökan!

Konferens 6 oktober 2011

2011-09-09T10:01:00.005+02:00

Välkommen till konferensen i universitetspedagogisk utveckling den 6 oktober 2011. Sista anmälningsdagen är den 22 september.

Kursvärderingsseminarium under hösten 2011

2011-08-26T10:53:00.003+02:00

Enheten för kvalitet och utvärdering kommer att ha två kursvärderingsseminarier under hösten 2011 i PU:s lokaler.
Datumen för seminarierna är den 30 september och den 27 oktober.

För anmälan och information se Enheten för kvalitet och utvärdering.

Välkommen!

Workshop Utbildning för hållbar utveckling

2011-08-17T07:50:00.002+02:00

Välkommen till PU:s blogg och höstens aktiviteter.

Vi kommer bl.a. ge en workshop "Utbildning för hållbar utveckling" som är ett samarrangemang mellan Uppsala universitet och SLU.
Det finns två datum att välja mellan, antingen den 3 oktober eller den 10 oktober.
Sista anmälningsdag är den 22 september.
För mer information och inbjudan se Workshop Utbildning för hållbar utveckling.

PU:s kalendarium

Glad sommar!

2011-07-01T12:54:00.001+02:00

Nu tar PU-bloggen sommarlov!

Vi är tillbaka i augusti med nya inlägg om det högskolepedagogiska Sverige.

Till dess, glad sommar!

Ny tidskrift för högre utbildning

2011-06-22T08:56:00.005+02:00

Det har länge saknats en nationell tidskrift för lärande och undervisning inom högre utbildning i Sverige. Därför är det glädjande att det första numret av e-tidskriften "Högre Utbildning" nu lanseras.

Tidskriften kommer att vara fritt tillgänglig enligt ett Open Journal System, och innehålla artiklar, forskningsnotiser, goda exempel, debattinlägg och recensioner.

Enligt programförklaringen ska tidskriften vara ett "praktiknära forum för idé- och kunskapsutbyte och debatt för alla som är engagerade i högre utbildning i Sverige såsom lärare och handledare, studenter och doktorander, pedagogiska utvecklare och ledare samt forskare med inriktning mot lärande i högskolan."

Du når Högre Utbildning via http://nile.lub.lu.se/ojs/index.php/hus/index

Två nya rapporter från PU!

2011-06-21T14:30:00.002+02:00

Imorgon är det rapportsläpp på PU! Då presenterar Ulrike Schnaas och undertecknad varsin rapport i PU:s serie om pedagogisk utveckling. För den som vill förkovra sig i jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv i universitetsundervisning borde rapporterna vara särskilt intressanta.

Ulrike Schnaas rapport "Könsmedveten forskarhandledning - teoretiska utgångspunkter och praktiska erfarenheter (2011) har tillkommit inom ramen för ett projekt som finansierats av Delegationen för jämställdhet i högskolan. Rapporten har, som undertiteln antyder, såväl teoretiska som praktiska ambitioner, och berör ett antal övergripande frågor av intresse för oss som intresserar oss för handledning som undervisningsform. Vad är egentligen könsmedveten forskarhandledning? Hur kan man som handledare motverka könsmärkta och diskriminerande föreställningar, handlingar och strukturer? Rapporten bygger på intervjuer med forskarhandledare vid Uppsala universitet och torde utgöra en guldgruva för den som vill utveckla sin handledning individuellt och kollegialt med könsperspektiv förhanden.

Min rapport heter Wickström, J. "Mångfaldsmedveten pedagogik för universitetslärare" (2011). Den är en idéskrift som introducerar mångfaldsmedveten pedagogik och som relaterar fenomen som etnicitet, social bakgrund (klass) och religion till högre utbildning. Rapporten innehåller både teoretiska reflektioner och praktiska råd för undervisningsprocessen. Målgruppen är universitetslärare och universitetslärarlag som vill ha ett reflektions- och diskussionsunderlag för att starta arbetet med att utforma en inkluderande undervisning.

Båda rapporterna kan beställas från Avd. för universitetspedagogisk utveckling (PU). (Den är gratis för lärare anställda vid UU). Beställning kan göras via info@pu.uu.se (se även www.pu.uu.se)

På måndag ...

2011-06-10T13:29:00.002+02:00

... startar inte semestern för min del utan vårens andra kurs "Handledning av studenter". Som kursledare sitter jag in i det sista med förberedelser av både praktisk och intellektuell art. Det är spännande att läsa kursdeltagarnas handledningsfilosofier och reflektioner kring ansvarsfördelning mellan handledare och student. Ju fler gånger jag har den här kursen desto mer fascinerad blir jag av handledningens många dimensioner och hur olika vi som lärare kan tänka kring en av våra vanligaste, men samtidigt mest udda undervisningsformer. Handledarkursen brukar alltså bli en givande resa. Låt oss hoppas på det även denna gång!

Konferens 6 oktober 2011

2011-06-08T11:13:00.008+02:00

Vi har förlängt datumet för att lämna in bidrag för att fler ska få möjlighet att lämna in ett bidrag.
Nytt datum för inlämning är den 22 augusti.
För mer information se konferens i universitetspedagogisk utveckling.

Välkommen!

Några reflektioner om språkbrukets pedagogiska konsekvenser

2011-05-31T15:20:00.004+02:00

Har språkbruket betydelse för hur vi uppfattar undervisning och lärande, och hur vi ser på och bemöter våra studenter? Det är naturligtvis en retorisk fråga. Oavsett om vi ser det som att språket klär verkligheten i ord eller att språket skapar verkligheten finns det argument för att vara varsam med ord.

Jag brukar roa mig med att klä den pedagogiska verksamheten i termer hämtade från andra fält. Jag gillar exempelvis att se utbildningar som en trädgård för tanke, växande och bildning, och undervisning som varsam skötsel av de plantor som en dag ska bli kaktusar, köttätande växter, folkhemspelargoner och fuchsior. Det låter ju vackert och sympatiskt. Metaforerna är tydliga samtidigt som det är tydligt att studenterna inte är växter - själlösa, gröna och tysta. Men jag har under senare tid i samma anda (o)roat mig med att analysera managementspråkets (dvs språket från företagsvärlden och den del av offentliga sektorn som försöker efterhärma företagsvärlden) pedagogiska konsekvenser. Jag tycker mig nämligen se en diskurs som reducerar pedagogik till något för många främmande.

Vad blir av undervisning och lärande om Uppsala universitet blir ett "varumärke" bland andra? Blir inte studentrekryteringen en marknadsföringsfråga, en potentiell kundrelation? Blir inte undervisningen en kundkontakt? Blir inte studenterna just kunder och utbildning en handelsvara? Blir inte måluppfyllelsen (learning outcomes) en kvalitetsstämpel i stil med "Krav-märkt" eller "Svanenmärkt"? Vill vi det? Sådana frågor kommer universitetslärare och pedagogiska utvecklare framgent att få problematisera. Frivilligt eller ofrivilligt.

2011 års Pedagogiska pristagare är utsedda

2011-05-26T11:15:00.002+02:00

Vi vill gratulera årets pedagogiska pristagare.

Angela Falk, område teologi, humaniora och lärarutbildning.
Hugo Fridén, område juridik och samhällsvetenskap.
Pia Ek, område medicin och farmaci.
Allan Rodhe, område matematik, naturvetenskap och teknik.
Cecilia Hamfelt, fria priset.

Mer information om pedagogiska priset.

Konferens universitetspedagogisk utveckling, 6 oktober

2011-05-20T10:31:00.009+02:00

Välkommen till konferensen i universitetspedagogisk utveckling den 6 oktober 2011.

Sista dag för anmälan av bidrag är den 7 juni 2011.
För mer information och anmälan klicka på loggan.

Kursen Pedagogiskt ledarskap

2011-05-20T10:26:00.003+02:00

Välkommen med din anmälan till höstens kurs Pedagogiskt ledarskap.
Kursdatum är 28-29 september, 11-12 oktober och 23-24 november 2011.

Sista anmälningsdag är den 5 september.

Se kursen Pedagogiskt ledarskap för mer information och anmälan.

Pedagogisk grundkurs på distans

2011-04-18T13:20:00.003+02:00

Nu finns pedagogisk grundkurs på distans.

För mer information och anmälan se pedagogisk grundkurs.

Sista anmälningsdag är den 9 september 2011.

Välkommen med din anmälan!

Höstens handledarutbildningar

2011-03-29T10:31:00.001+02:00

Nu finns höstens handledarutbildningar på vår webbplats. Välkommen med din ansökan. Se PU:s kalendarium

Konferens i universitetspedagogisk utveckling 6 oktober 2011

2011-03-11T08:53:00.004+01:00

Nu har anmälan till konferens och anmälan av bidrag till konferensen öppnats.

För mer information se konferens 6 oktober 2011

Välkommen!

Påminnelse Pedagogiska priset 2011

2011-03-10T12:30:00.002+01:00

Glöm ej att nominera till 2011 års pedagogiska pris.

Sista dag att nominera är den 30 mars.

Nominera här

PUHseminarium den 25 mars

2011-03-09T12:35:00.003+01:00

Den 25 mars 2011 klockan 13.00 i sal 21:236, Stormen, Campus Blåsenhus kommer PU att ge ett seminarium Förändringsmöjligheter i relation till utbildningskultur med Elinor Edvardsson Stiwne.

Ingen föranmälan behövs.

Mer information om seminariet.

Välkommen!

Hur kan reflektion användas som pedagogiskt verktyg i möte mellan teori och praktik?

2011-03-03T13:49:00.003+01:00

Välkommen till seminariet Hur kan reflektion användas som pedagogiskt verktyg i möte mellan teori och praktik?

Seminarietid
Tisdagen den 5 april 2011, kockan 13.00-16.00.

Plats
Avdelningen för universitetspedagogisk utveckling, Campus Blåsenhus, Sal 21:241 (Orkanen) Von Kraemers allé 1.

Seminarieledare
Hellen Dahl, Høgskolen Stord/Haugesund

Mer information och anmälan

Hösten 2011, pedagogiska grundkurser

2011-02-07T15:26:00.003+01:00

Nu finns inbjudningar till höstens pedagogiska grundkurser på svenska och engelska på webben.

Välkommen med din anmälan.

Sista anmälningsdag är den 15 april 2011.

Pedagogisk grundkurs
Teacher Training Course

Panelsamtal den 30 mars 2011

2011-01-24T15:37:00.005+01:00

Den 30 mars kommer Johan Wickström, pedagogisk utvecklare på PU att delta i ett panelsamtal som organiseras av Uppsala universitets kommitté för etnisk och social mångfald.
Panelsamtalet handlar om goda pedagogers arbete med att integrera ett mångfaldsperspektiv både på själva undervisningsämnet och på undervisningen.

Detta sker under ett lunchseminarium på campus Blåsenhus (rum 12:228) i Uppsala.

Från klockan 11.30 kommer en lunchmacka att serveras och själva seminariet börjar klockan 12.00 och slutar senast 14.00.

Anmäl dig samt meddela eventuella allergier senast den 22 mars till: ina.sorlid@uadm.uu.se

Pedagogiska priset 2011

2011-01-24T11:15:00.006+01:00

Välkommen med din nominering till Pedagogiska priset 2011.

Nominera här

Sista dag att nominera är den 30 mars 2011.

Mer information

Konferens i universitetspedagogisk utveckling

2011-01-21T09:20:00.006+01:00

Boka redan nu den 6 oktober för konferens i universitetspedagogisk utveckling.

Kurser och seminarier våren 2011

2011-01-12T10:33:00.000+01:00

Hej!

Nu finns vårens kurser/seminarier för 2011 på vår webb-plats, www.pu.uu.se
Se PU:s kalendarium

Nya kurser och seminarium under våren 2011
Rösten som arbetsredskap
Doktorandhandledning på djupet
Fästa prat på pränt
Strategiskt ledarskap inom forskarutbildningen
Pedagogisk portföljkurs
Seminarium Jag är så glad att jag är svensk…eller?
Seminarium Rättsliga frågor för universitetslärare

Välkommen med din anmälan!

Under våren har vi även PU verkstäder på torsdagar en gång per månad, med start den 3 februari.Till verkstäderna behöver du inte anmäla dig.

2010-12-21T07:29:00.000+01:00

Tidskriften Högre Utbildning

2010-11-30T11:35:00.001+01:00

En liten blänkare med länk till e-tidskriften Högre Utbildning. Min pedagogiska profetia är att tidskriften kommer att bli en av de viktigaste arenorna för forskning och debatt kring högre utbildning i Sverige framöver.

Varför inte delta med egna bidrag?

http://hogreutbildning.se/

Scandinavian Conference on Research Education, SCORE

2010-11-19T13:57:00.002+01:00

BOKA REDAN NU
9 – 10 NOVEMBER 2011
FÖR SCORE

Scandinavian Conference on
Research Education

Plats Uppsala universitet

Anmälan öppnar i början på februari 2011 och finns på www.pu.uu.se

Högre seminarium den 26 november

2010-11-10T09:56:00.002+01:00

På det högre seminariet fredagen den 26 november, 13-15 i sal 21:236 kommer Mats Hammarström från Institutionen från freds och konfliktsforskning (http://www.pcr.uu.se/) att inleda seminariet som kommer att handla om "Strukturerad handledning - ökad effektivitet".

Bakgrunden är den att jag fick möjlighet att lyssna till Mats erfarenheter av att organisera handledningen på ett, som jag ser det, mycket kreativt förhållningssätt, vid den handledarutbildning som genomfördes för "Samfakarna" som Peter Reinholdsson så förnämligt annordnat. Mats inspirerade såväl mig som deltagarna i kursen och förhoppningsvis kommer hans erfarenheter och modell för handledning att också inispirera dig!

Den kreativa handledningsmodell kan säkerligen också appliceras till och användas inom grundutbildningen och för examensarbete av olika slag. Kom och lyssna, diskutera och låt dig inspireras för att utveckla handledarsituationen och kvaliteten på studenternas/doktorandernasuppsatser/avhandlingar.

Mats kommer att inleda seminariet under cirka en halvtimma och den övriga tiden används för diskussion.

Varmt välkomna!

Tomas Grysell

Blogg om medicinsk pedagogik

2010-11-09T13:47:00.002+01:00

En intressant systerblogg för alla er som är specialintresserade av medicinsk pedagogik:

http://medicinskpedagogik.bloggplatsen.se/

Jämställdhet i högskolan

2010-10-22T07:50:00.007+02:00

Den här veckan var jag på Delegationen för jämställdhet i högskolans avslutningskonferens i Stockholm. Liisa Husu, f.n. gästprofessor vid Örebro universitet, gav en internationell utblick när det gäller jämställdhet inom akademin. Generellt sett menade hon att fokus har flyttats från att se kvinnorna som problem (eller som de som har problem), där lösningen är att "fixa kvinnorna", till att undersöka hur akademin som organisation behandlar kvinnor och män. Husu betecknade projekt med ett organisationsomfattande perspektiv med syfte att åstadkomma en genomgripande och hållbar institutionell förvandling som "avantgarde" just nu. Ett exempel är det nordamerikanska ADVANCE-programmet. Målet är att hitta former för att rekrytera kvinnor, hålla dem kvar vid akademin och ge dem möjligheter till befordring. Husu berättade också om särskilda, prestigefyllda jämställdhetspriser som t.ex. det brittiska "Athena SWAN", som t.ex. har gått till Institutionen för kemi vid Yorks universitet, en institution som är ledande inom både forskning, undervisning och jämställdhet.
Ett annat uppmärksammat bidrag var Birgitta Jordansson och Ulf Sandströms utvärdering av satsningar på "Excellenta forskningsmiljöer", satsningar som är ytterst problematiska ur ett jämställdhetsperspektiv. Kvinnliga forskare diskrimineras i enlighet med mönster som redan beskrevs i Agnes Wolds och Christine Wennerås Nepotisk and sexism in peer-review för mer än ett decennium sedan, skillnaden är att urvalsprocesserna bakom de excellenta forskningsmiljöerna är mycket mindre transparanta jämfört med medel som fördelas av forskningsråden.
Roligt var också den avslutande paneldiskussionen. Medan Bengt Westerberg efterlyste mer forskning om dold diskriminering, menade Gudrun Schyman att det helt enkelt gäller att "krossa patriarkatet", bl.a. genom ett enträget opinionsbildningsarbete. Kåre Bremer, rektor vid Stockholms universitet, tryckte på vikten av aktiva åtgärder för att öka andelen kvinnliga professorer, Pia Sandvik Wiklund, DJ:s ordförande, betonade betydelsen av strukturella åtgärder för att arbeta för att hela universitetsmiljöer blir mer jämställda. Annika Lindé, chef för enheten för lika villkor vid vårt eget universitet, betonade att jämställdhet inte handlar om enskilt tyckande utan är ett helt kunskapsområde, vilket tyvärr alltför ofta "glöms bort", såsom satsningarna på excellenta forskningsmiljöer är ett bevis på.
Sammanfattningsvis en mycket inspirerande dag!

Seminarium Universitetsstudier och akademisk karriär. Är det möjligt när man har ett psykiskt funktionshinder?

2010-10-21T15:03:00.003+02:00

Välkommen till seminariet Universitetsstudier och akademisk karriär. Är det möjligt när man har ett psykiskt funktionshinder?

Tid för seminariet är den 1 december klockan 13.15-15.30.

För mer information se Universitetsstudier och akademisk karriär- Är det möjligt när man har ett psykiskt funktionshinder?

"Jag tycker"

2010-10-21T08:34:00.007+02:00

Ett brev från en upprörd student dominerar UNTs insändarsida idag. Hon tycks studera sociologi med sikte på ett arbete bland människor med sociala problem, om jag läser hennes insändare rätt. Hon tycker att undervisningen är alltför teoretisk - sociologi är ju ämnet för de stora samhällsteorierna. Men hon vill ha mer praktik. Hon vill träffa de "brukare" som hon så småningom kommer att arbeta bland.

Jag stannar till i hennes text där hon skriver "Universitetsundervisningen handlar mer om utvalda teorier än om neutral kunskap." Och lite längre ner "Nu hör jag till dem som menar att det finns sanning och rätt och fel". Lärarna hon träffar tycks vara av det politiskt radikala slaget. En tillstår att människor hade det materiellt bättre i Sovjetunionen än i dagens Ryssland. En annan förutsätter att studenterna är feminister. En tredje gillar inte privatisering. Men insändarskribenten känner sig inte hemma i den miljön. Hon skriver att hon vill ha neutral kunskap och mindre teoretiserande.

Hur länge har humanister och samhällsvetare egentligen brottats med att hitta sanningen? Ett sekel före studentrevolternas symboliska år, 1868, skrev den tyske historikern Droysen att vi inte kan frambringa det förflutna objektivt utan enbart skapa en idé, en bild och en återspegling av det förflutna ur källorna - ur allt det som finns kvar från den tiden. Sanningen, eller det som "verkligen hände", kan inte undvika att filtreras genom våra tankar och erfarenheter idag. Den självständiga kritiken, våra egna uppfattningar, gör att vi kan mötas i samtal.

Studenten som inte vill höra en lärare säga "jag tycker" får en tuff resa genom universitetsutbildningarna.

En ny rapport om SI

2010-10-19T15:46:00.002+02:00

En ny rapport från Lunds Tekniska Högskola visar att SI-metoden (Supplemental Instruction) är en effektiv metod för att få "medelmåttor" att prestera bättre. Så kan man kanske lite vanvördigt sammanfatta rapporten, som du läser mer om här:

http://www.lth.se/omlth/aktuellt/visa_nyhet/?no_cache=1&tx_ttnews%5Btt_news%5D=1521&tx_ttnews%5BbackPid%5D=4

Seminarium Söker du ny inspiration för din undervisning?

2010-10-19T14:59:00.003+02:00

Den 18 november ger PU ett seminarium med rubriken "Söker du ny inspiration för din undervisning?"

För mer information klicka på länken ovan.

Välkommen!

Historia quick-fix

2010-10-19T06:59:00.009+02:00

Studenten ser lätt uppgiven ut. Hon har knappt hunnit över tröskeln till mitt arbetsrum innan hon konstaterar att hon har läst vartenda dokument i mappen med den gamle mannens efterlämnade handlingar, och svaret på hennes fråga stod ju inte där!

Jag försöker förklara att mannen nog aldrig tänkt på saken precis så som hon har formulerat sin fråga. Efterforskningar i arkiv tar lite längre tid. Det gäller att lägga pussel. Kanske hans uppfattningar om saken avspeglas i hans sätt att resonera, i hur han agerade, i vad han intresserade sig för. Det är ju inte så ofta som människor formulerar sig rakt på sak i alla olika frågor, "så här tycker jag om...".

Historia quick-fix låter sig inte skrivas i första taget.

Läser samtidigt att en politisk studentorganisation på den religiösa högerkanten i Indien har lyckats få ett universitet i Mumbai att förbjuda en bok i kurslistan. Den kanadensiske författaren Rohinton Mistrys prisbelönade bok från 1991, där huvudpersonen rör sig i västra Indiens våldsamma 70-tal, ska tas bort. Hädisk och stötande, enligt studentorganisationen som brände boken. Rektorn gav med sig utan protest. Det här är delstaten där delar av ett indologiskt instituts arkiv förstördes för en del år sen. Institutet hade låtit en amerikansk historiker läsa dokumenten från 1600-talet om den framstående ledaren Shivaji. Forskarens bok tilltalade inte ett av de politiska partierna. En besläktad ungdomsorganisation gick till attack. Manuskript och artefakter för flera miljoner gick om intet.

Ett liknande försök gjordes i Delhi för ett par år sen. Där attackerade en studentorganisation ur samma falang ett av standardverken i den äldrehistoriska kurslitteraturen genom att ta stryptag på historiska institutionens prefekt och slå sönder inredningen i hans rum. Den gången vek sig inte rektorn. Boken finns fortfarande kvar på kurslistan.

Historia gick-fix med hjälp av hugg och slag.

Man kan ju undra - vad står det egentligen i dokumenten? Det förflutna svarar inte så villigt på våra frågor, som studenten i Uppsala har upptäckt. Samtidigt brinner arkiv.

Att svara fritt är stort men svara rätt större?

2010-10-18T09:53:00.006+02:00

- Att historiker kan tycka så olika. Jätteintressant. Verkligen. Men vad ska jag skriva på tentan?

Emellanåt ser studenter som fostrats av den svenska skolan lika undrande ut som de som kommit hit från andra delar av världen. De står där som frågetecken och vill verkligen veta. Vilket svar är rätt? För den som är van vid läroböcker i samhällsämnena som talar om vad som är rätt, vad som faktiskt hände och hur man ska tänka, blir floden av oliktänkande lätt förvirrande. Vem av författarna har fel? Hur gör jag för att pricka in ett A, VG, Pass with Distiction, en 5a eller vad det nu heter?

I indiska Västbengalen kallas det för gurutradition. Gurun är inte bara en lärare utan också ett medium för kunskapens källa. Eleven och läraren döljer ingenting för varandra, läraren har inga självintressen i eleven, eleven är helt öppen. Iakttar, upprepar, omsätter i egen erfarenhet. I den traditionen ställer eleven inga frågor. Läraren förmedlar den kunskap som eleven är mogen att ta emot.

Visserligen är det en idealbild som numera främst gäller inom den kulturella världen. Men det är också ett sätt att umgås, ett förhållningssätt. Studenterna i Bengalen antecknar så det glöder, frågar mest efter förtydliganden, håller upp dörren och stiger åt sidan i korridoren.

Vad kallas det här hos oss? Politiker har åsikter, ideologier och perspektiv. Visst. Men kursboksförfattare? Studenterna som samlas vid katedern efter föreläsningen vill veta vad som är rätt och sant. Fritänkare hör väl ändå hemma i politiken. Eller hur?

Den här kulturkrocken verkar inte vara knuten till geografin.

Bibliotek och pedagogik

2010-10-15T10:09:00.005+02:00

I två veckor har Uppsala universitetsbibliotek fått möjlighet att bidra med inlägg i denna blogg och i inläggen finns det flera bra exempel på pedagogiska uppgifter och utmaningar som vi bibliotekarier dagligen möter.

I bibliotekets instruktion står det också att biblioteksverksamheten ska präglas av kvalitet i service och samlingar, öppenhet och lättillgänglighet, uppslagsrikedom och ett pedagogiskt förhållningssätt.

Vi brukar säga att vi har som utgångspunkt att ge hjälp till självhjälp, eller "det är bättre att ge en människa ett metspö än en fisk".

I bibliotekets undervisning i informationssökning finns det lite speciella pedagogiska utmaningar. Vi träffar för det mesta studenterna bara vid ett eller möjligen två tillfällen under hela utbildningen. Vårt inslag blir lite som en gästföreläsares, med den skillnaden att det vi lär ut behöver vara väl integrerat med studenternas kursmoment för att de ska tycka att det är meningsfullt. Vi behöver känna till studenternas ämnen och uppgifter, informationssökning är till stor del kontextbunden. Att läraren har uppmuntrat studenterna att delta i bibliotekets undervisning kan vara avgörande för motivationen.

Förutom den schemalagda undervisningen möter vi också våra användare i informationsdisken och många studenter använder tjänsten "Boka bibliotekarie" vilket innebär att man kan boka tid med en bibliotekarie för att få hjälp att söka litteratur. Vi har också Fråga biblioteket, en chatt- och e-posttjänst som vi bemannar på vardagar, den uppskattas av många studenter och även av forskare.

Vi hoppas på ett fortsatt bra samarbete med lärarna, men det kan säkert bli ännu bättre. Tveka inte att kontakta oss och involvera oss i undervisningen!

Tack för oss, vi ses!

Informationsdisken

2010-10-14T09:36:00.004+02:00

Förutom den klass-/kursundervisning som mina kollegor så förtjänstfullt har beskrivit finns en mängd andra pedagogiska arenor som biblioteket och bibliotekarierna rör sig i, en del har berörts av tidigare bloggare. En av de viktigaste och den som kanske de flesta fortfarande förknippar med biblioteket är informationsdisken.

Själv tycker jag att det roligaste med bibliotekarieyrket är just när jag har pass i Dag Hammarskjöldbibliotekets informationsdisk vilket också innebär pass i Juridiska biblioteket då vi delar både disk och samarbetar på många andra områden.

Det är i informationsdisken man testas kunskapsmässigt, pedagogiskt och socialt, det är då man hjälper och stödjer, det är då man lär sig nytt och utvecklas och det är då man vid något enstaka tillfälle tvingas sätta gränser och framför allt är det då man träffar människor. Människor som vill nyttja allt det material som vi bakom kulisserna lägger massor av timmar på att hantera, strukturera och göra tillgängligt.

Allt detta äger rum under, vanligen, mycket trevliga möten. Givetvis med studenter och forskare men även andra. Arbetet i informationsdisken är oftast också bra för självkänslan då de flesta som kommer dit går gladare därifrån än de var när de kom, vilket märks genom tackanden och leenden.

I disken kan det vara lugnt ena dagen eller timmen för att nästa dag eller timme vara lång kö. Studenterna är stressade över pm-inlämning, telefonerna ringer och dagens korgar med beställda böcker anländer och tusen andra saker händer samtidigt som e-posten förväntas vara besvarad och andra rutiner utförda när man blir avbytt.

Personen man hjälper kanske har en jättekrånglig fråga medan det längre bak i kön finns någon som söker ögonkontakt så att två kronor för ett par öronproppar kan betalas. Är det högsta tempo ett helt pass kommer jag ibland på mig själv med att, av bara farten, fortsätta prata på det språk den senaste användaren talade fast den nya användaren redan börjat tilltala mig på ett annat. Nänä, jag kan inte alla språk, här är det fråga om engelska eller svenska. Sådant brukar dock lösa sig med en liten ursäkt och ett gott skratt.

Informationsdisken har även en mer dramatisk sida och kan innebära obehagliga möten. Två kollegor till mig jobbade en söndag för några år sedan. In kommer en person som stegar fram till disken och begär att få kopiera utan att betala för sig och uppträder dessutom hotfullt. Efter många turer fram och tillbaka ber en av mina kollegor personen att gå varvid personen blir ännu argare och frågar om mina kollegor vet vem han är. Nä, blir svaret från den ena kollegan. Hörrudu, jag känner både Bulten och Skruven blir det hotfulla genmälet. Lyckligtvis går sedan personen iväg och kollegorna har, i alla fall hittills, sluppit träffa både Bulten och Skruven. Det hela kan kanske uppfattas komiskt men situationen var inte det minsta komisk när den inträffade.

Till viss del övar man naturligtvis upp sig och har ett ganska gott hum om vad man kan förvänta sig i informationsdisken men inför ett reguljärt undervisningspass kan man man till stor del själv, genom sin planering, vara förberedd på ett annat sätt, man vet vad det kommer att handla om, man kan i lugn och ro gå igenom och besvara eller fundera över de didaktiska frågorna (som gammal lärare känns det bra att få med i alla fall ett sådant begrepp vid ett sådant här tillfälle) på sin kammare och man är oftast befriad från andra saker som alltså tillhör uppgiften i disken.

Mer långrandig än så ska jag inte bli utan hoppas helt enkelt att vi ses i, ja, just det, informationsdisken!

Färdigheter i informationssökning

2010-10-13T14:10:00.003+02:00

Begreppet informationskompetens (översättning av Information Literacy) nämndes i ett tidigare blogginlägg. Det används ofta som samlingsbegrepp för färdigheter i informationssökning. 1989 definierades det av American Library Association (ALA) som:

"To be information literate, a person must be able to recognize when information is needed and have the ability to locate, evaluate, and use effectively the needed information"

I högskolelagen 1 kap. 8§, i Mål och strategier för Uppsala universitet 2008, i VP 2010, i Universitetsbibliotekets instruktion, i UU:s pedagogiska program, i Uppsala studentkårs informationspolitiska program och bibliotekspolicy samt i Universitetsbibliotekets måldokument för undervisning i informationssökning betonas vikten av att studenter ska kunna söka och värdera information på vetenskaplig nivå.

Univeristetsbiblioteket har fått i uppdrag att informera om bibliotekets samlingar och delta i forskning och utveckling genom vägledning i informationssökning och användarutbildning.

Endast ett utökat samarbete mellan bibliotekarier och lärare och kursansvariga kan leda till att fler studenter får chansen att förbättra sina kunskaper och färdigheter i informationssökning. Vi når många studenter, men långt ifrån alla än så länge.

Det finns goda exempel på utmärkt samarbete mellan lärare och bibliotekarier och i många fall beror det på att det finns en lärare som är intresserad och engagerad i dessa frågor. Men hur kan vi förbättra samarbetet generellt?

Att undervisa i källmaterial

2010-10-12T14:17:00.006+02:00

- Får man verkligen ta i den? frågar den unga studenten. Framför henne ligger en vackert kolorerad handskrift från 1400-talet. En grupp studenter har lektion i universitetsbibliotekets kulturarvssamlingar och på bordet ligger handskrifter, bilder och äldre tryck. "Kulturarv" ger associationer till museiobjekt bakom pansarglas. Hands off, alltså. Men i det här sammanhanget är materialet på inget sätt musealt. Så svaret blir: - javisst, det är forskningsmaterial och tillåtet att ta i den snart 600-åriga skönheten (men givetvis på sådant sätt att även kommande generationer av studenter och forskare kan få göra detsamma!).

Förutom att ge studenterna praktisk information om hur de söker i bibliotekets kulturarvssamlingar och de hittar till andra institutioners material, inriktas lektionen på presentation av källmaterial. För att kunna ge lektionen rätt innehåll och få ett bra pedagogiskt grepp måste vi veta var studenterna befinner sig i utbildningen och vad som är intressant för dem just nu. Innehållet i bibliotekets kulturarvssamlingar har ett brett spektrum av ämnen och spänner över många århundraden. Varje handskrift, teckning, tryck, fotografi eller karta som presenteras för studenterna ska kunna sättas in i sitt rätta sammanhang. För att studenterna ska få bästa möjliga nytta av lektionen är samarbete med lärare nyckeln till framgång.

En generellt mål med undervisningen inom kulturarvssamlingarna är att lyfta fram en resurs som endast få andra lärosäten har tillgång till: ett fantastiskt källmaterial strategiskt samlat ett stenkast från campusområdena. I en rapport om Uppsala universitets kulturarv konstaterar professor Lars Burman att Det är helt enkelt pedagogiskt effektivt att ibland få arbeta med autentiskt material. Sinnen, känslor och fantasi sätts i arbete, och i framtidens allt virtuellare värld kommer "autenticitet" och "fysisk verklighet" att bli en åtrådd lyx. Även den erfarne forskaren upplever ett ögonblick av svårförklarig förundran inför exempelvis Copernicus marginalanteckningar i en Euklides-volym från 1400-talet..." (Lars Burman, Att förvalta sitt pund. Om kulturarv och kulturarvsstrategier vid Uppsala universitet, 2008, s. 42f).

Och ja, Copernicus exemplar av Euklides Elementa finns med bland materialet som studenterna får ta del av. Här, i just denna volym, påbörjas Copernicus omvälvande tankar om en ny världsordning. Träffar historiens vingslag studenterna? Nja, inte alla. Men de har fått kunskaper om hur man tar sig till källorna, att de är innehållsrika och att det är ett levande forskningsmaterial - inte museiföremål.

Samarbetsfråga

2010-10-11T14:28:00.000+02:00

Vi fick ett mejl förra veckan. Brevets titel var Samarbetsfråga. Brevet kom från en före detta student som tog examen i våras och nu arbetar som lärare på ett gymnasium i Uppsala. Hon skriver att hon själv fick lyssna på en bra föreläsning av någon från biblioteket om hur man söker information i databaser och så vidare, för att hitta vetenskapliga texter. Hon fortsätter med att berätta att detta är något hennes elever är jättedåliga på, så lite extern hjälp med sökfunktioner och källkritik vore helt perfekt.
Man blir ju så glad att man vill tacka ja direkt. Det är ju så roligt att någon tycker att vår undervisning är bra och vill anlita oss. Och samarbeta, det ska man. Men sakta i backarna nu lite grann… Ska vi börja undervisa hennes gymnasielever i informationssökning? Vi har ju den tredje uppgiften och man kunde kanske göra en insats i den s.k. breddade rekryteringen… Men ändå, borde inte hon som nyexaminerad lärare kunna undervisa sina elever om informationssökning och källkritik själv? Fick hon inte sådana färdigheter och kunskaper under utbildningen som hon kan tillämpa i sitt yrke? Det diskuteras om informationskompetens är en generell och allmängiltig kompetens eller en specifik kompetens som är beroende av kontexten. Både och, tror jag. Vi måste kunna sträcka ut handen till yrkeslivet och ge så pass generella kunskaper i informationshantering att det går att dra nytta av dem även efter examen, men ändå så specifika att studenter kan kommunicera i den vetenskapliga miljön inom sitt ämne. Tillbaka till brevet; hon kanske inte var tillräckligt motiverad för att skaffa sig djupare kunskaper i detta för att hon inte kunde tänka sig det som en del av sitt arbete. Men vems arbete är det då om inte skolans? Och vem ska ta ansvar för att våra studenter vid Uppsala universitet blir informationskompetenta?
Vi svarar henne att vi kan hjälpas åt.

Anu Salminoja

... och sen då?

2010-10-08T12:08:00.002+02:00

Vi träffar många studenter i samband med deras PM-skrivande och uppsatsarbete, men det är inte så ofta vi vet vilken effekt vårt möte har. Ibland får vi direktrespons från studenterna själva att "det här var ju jättebra!", "Var det så här enkelt? Vi har ju sökt i flera timmar ..." Kursansvariga berättar också i efterhand att kvaliteten på t.ex. PM har blivit högre.Vi ser ju aldrig själva slutresultatet så det är bra när vi kan få feedback.

Vi hade kul den här undervisningsomgången och ser fram emot nästa!

Maria Berg Andersson och Cecilia Petersson

Ekonomikums bibliotek

Handledarkurser våren 2011

2010-10-07T13:44:00.003+02:00

Nu finns PU:s handledarkurser för våren 2011 på webben.

För kännedom har kurserna ändrat namn.

Handledning av studenter
Handledning av doktorander
Supervising PhD Students

Välkommen med din anmälan!

Vi ses igen!

2010-10-07T11:44:00.004+02:00

För andra gången den här terminen träffar vi nu A-studenter i företagsekonomi. Vi har nu hunnit mangla igenom 200 av de 300 studenterna och fortsätter idag och imorgon. Vid det här tillfället är det studenten själv som jobbar med att finslipa sin frågeställning och söka fram relevant material till sitt PM. Efter en kort genomgång av hur de hittar branschinformation, konsumenttrender, artiklar och statistik inom livsmedelsbranschen består vårt jobb i att peppa och svara på frågor. Läs mer om upplägget i kursplanen för företagsekonomi A.

Våra huvuden fortsätter snurra kring ”brand shares”, ”market sizes”, ”segmentation” ”meat industry in Brazil”, ”Sju Gårdar”, ”krav-märkning” …

Cecilia Petersson och Maria Berg Andersson
Ekonomikums bibliotek

How to please everybody - ett omöjligt uppdrag?

2010-10-06T11:22:00.003+02:00

Det roligaste, men också svåraste, med bibliotekets pedagogiska arbete är att vi möter så många olika slags människor. Nyblivna studenter och studenter som skriver examensarbete, forskare och doktorander, utbytesstudenter från olika delar av världen, ibland även externa grupper som t.ex. rektorsutbildningen eller gymnasieelever. Alla har olika förkunskaper, intressen och behov och det gäller för bibliotekarien att välja rätt nivå och innehåll på undervisningen. Vissa användargrupper kan också vara väldigt heterogena inom själva gruppen. Utbytesstudenterna kommer t.ex. ofta från olika länder med väldigt skilda förutsättningar vad gäller tillgång till och vana vid att använda olika databaser och andra sökverktyg. Det gäller att ge alla den information de behöver, samtidigt som man inte vill att halva gruppen ska sitta uttråkad för att de redan hört allt förut. Viktigt är även här samarbetet med institutionen. Om biblioteksundervisningen läggs i början av kursen, samtidigt som deras PM eller uppsatser inte ska vara inlämnade förrän flera månader senare, blir det svårt för oss att motivera studenterna. Samma användare kommer då ofta tillbaka när det väl är dags att börja skriva, och minns inte längre särskilt mycket av biblioteksgenomgången.

Vissa av våra studenter läser juridik utan avsikt att bli jurister, t.ex. rektorer, miljöhandläggare och socionomstudenter. Dessa har helt andra erfarenheter från sina verksamhetsområden, vilket även för oss ger en ny och intressant infallsvinkel på juridiken. De har varken behov eller intresse av att kunna allt om juristernas arbetsmetoder, men måste kunna hitta och hantera juridiskt material som de behöver i sitt eget arbete. Deras svårigheter gäller ofta inte enbart själva informationssökningen, utan även att förstå den juridiska terminologin och att överhuvudtaget kunna tolka det material de hittar. De redan yrkesverksamma har också ofta med sig frågeställningar som de stött på i jobbet. Även här måste vi vara tydliga med vår roll som bibliotekarier; att vi kan hänvisa till relevanta källor men inte tolka materialet och svara på deras juridiska frågor.

En annan kategori användare är studenter som läser en fristående introduktionskurs i juridik utan att kanske ha några konkreta planer på att arbeta med juridik i framtiden. Här finns förstås de som hoppas på att senare ta sig in på juristutbildningen - dessa är ofta intresserade och ambitiösa - men majoriteten kräver lite större motivation. Bibliotekarien kan få frågan varför de måste delta i biblioteksundervisningen och vad det här med rättskällor ska vara bra för. Som resultat av ett gott samarbete med kursledningen har studenterna numera en övningsuppgift som de ska redovisa för sina lärare och som kräver att de hittar källor i biblioteket. Ett mycket bra sätt att få motiverade studenter, liksom förstås att lärarna lyfter fram biblioteksundervisningen som en viktig del av kursen.

Mest stimulerande är kanske den del av undervisningen som sker på initiativ av studenterna själva, nämligen tjänsten Boka en bibliotekarie. På juristutbildningen är det oftast studenter som ska börja skriva sitt examensarbete som bokar in en tid med en bibliotekarie. Studenten själv är då väldigt motiverad, ofta väl insatt i det ämne uppsatsen ska behandla och har många, genomtänkta frågor. Det brukar bli en bra dialog vilket är roligt och givande för både bibliotekarien och studenten. Den här typen av användarkontakter ger ny energi, och gör att man orkar ta itu med utmaningen att utveckla biblioteksundervisningen så att den passar bättre också för de "svårare" användargrupperna. I själva verket hade det varit ganska tråkigt om man hittade ett perfekt koncept som passade i alla undervisningssituationer, istället för att ständigt tvingas utvecklas som pedagog.

Reflektioner från ett juridiskt bibliotek

2010-10-05T11:26:00.002+02:00

I centrum för de lärandeprocesser som pågår överallt på universitetet, finns biblioteket. Hos oss rör sig unga, äldre, svenska och utländska studenter. Osäkra, blyga, kaxiga och tuffa, målmedvetna, intelligenta, uppfordrande, nyfikna och kreativa personligheter befolkar biblioteken på samma sätt som de befolkar lärosalarna och seminarierummen. Idag ska jag träffa två grupper T1:or på juristutbildningen. Innan jag kommer igång, en del praktiska problem; Var är fönsterhaken? Var lade jag nyckeln till skåpet med handouts? Finns bokvagnen kvar i seminarierummet? Ska vi låta studenterna logga in på datorerna med egna lösenord eller logga vi in åt dem? Enklast att logga in på förhand denna gång för att vinna tid.

Det är inte svårt att motivera de blivande juristerna. Att hitta rättskällor är nödvändigt för en praktiserande jurist och en PM ska skrivas. De flesta studenterna lyssnar uppmärksamt på när jag redogör för vilka dokument som blir till under lagstiftningsprocessen och var man hittar dem i tryckt och elektronisk form. Men min blick fastnar på en ung tjej med långt hår som kämpar för att hålla sig vaken. Huvudet faller ner med en knyck och hennes ansikte täcks av en hårslinga. Jag avbryter för en övning i sökteknik. Hon vaknar, tittar sig förläget omkring och ler. Studenterna pratar med varandra i små grupper och jag passar på att vädra lite. Vi diskuterar boolesk sökning och trunkering och jag berättar om olika sökfält i databaserna och att man kan välja om man vill rikta sin sökning mot rubrik eller söka på fras eller synonymer. Bra gensvar på övningen i denna grupp. Det är då det är som roligast att lära ut. När studenterna tycker att det är roligt och givande att komma till biblioteket.

Vår biblioteksundervisning på T1 heter bibliotekssseminarium och finns med i studenternas seminariematerial med anvisningar om att de ska förbereda sig. Tänka igenom söktermer, läsa in sig på ämnet. En viktig förutsättning för att det vi bistår med i studenternas lärandeprocess ska bli bra är ett gott samarbete med institutionen. Många undervisande bibliotekarier har en hög pedagogisk kompetens och ett stort intresse för pedagogiska frågor. Vi arbetar mot samma mål som lärarna; att bistå i processen att utbilda studenterna till anställningsbara välutbildade personer. Att ge dem verktyg för att kunna navigera i ett samhälle som flödar över av information i olika former. Här är samarbete essentiellt. Vår del handlar om sökstrategier, formulering av söktermer, förståelse för den vetenskapliga publiceringsprocessen. Bibliotekets undervisning handlar också om att lära ut hur webben fungerar och hur man söker och värderar information på Internet. Vår del innebär också mer konkret: att använda funktionerna i databaser, bibliotekskataloger och på webbsidor.

Bibliotekets undervisning är också det dagliga mötet mellan människor och de många frågorna som vi dagligen besvarar. Vi hjälper till självhjälp med mål att studenten nästa gång ska klara just den frågan själv. Också bemötande är en konst med många pedagogiska inslag. Att se varje individ, att lyssna och vara professionell och vägleda. Biblioteket är en neutral plats där ingen betygsätts och ibland vill studenten så gärna få ett svar. Är det rätt att skriva så här? Har jag en bra infallsvinkel på mitt ämne? I vår professionalitet ligger också att kunna hänvisa tillbaka till handledaren. Vi är experter på att lära ut informationssökning och ska vara tydliga med det.

Jag avslutar mitt seminarium med övningar där studenterna får söka material till sina egna PM. Under tiden finns jag tillgänglig för frågor som rör informationssökningen. Blandade undervisningsformer tillfredsställer förhoppningsvis olika lärstilar. Föreläsning, aktivitet med dialog, övning. Nytt för i år är de skriftliga målen för biblioteksseminariet som studenterna får och som jag berättar om i början. I slutet låter jag dem reflektera över om de har lärt sig något nytt och om de kommer att göra något annorlunda när de söker information efter seminariet jämför med tidigare. De flesta verkar har lärt sig att man bör använda sig av flera olika källor och att man kan förbättra sin sökning genom att variera söktermerna, vilket stämmer väl ihop med de mål vi satt upp för seminariet.
Det kan låta idylliskt; men är det alltid så här enkelt? T1 är bara en av våra målgrupper och olika användare kräver olika pedagogiska förhållningssätt. I morgon berättar vi om mötet med några av våra övriga användare.

Trädgårdsmästaren och kunskapens frukter

2010-10-04T10:05:00.005+02:00

Det har alltid funnits bibliotekarier som undervisar. Från början antar jag att det mest var frågan om tryckta bibliografier, index och förteckningar av olika slag som rullades in på stora vagnar i undervisningsrummen. Idag rullar vi nog inga vagnar längre, tyvärr kanske. Idag har vi mest undervisning i datorsalar och försöker att förmedla att det finns mer, mycket mer än det man kan hitta på Google. Den djupa webben.

Är det viktigt att undervisa om hur man utnyttjar dessa artefakter som samhället skapar för att kunna hantera den växande mängden information? Ja, det tror jag nog. En gång sa en erfaren forskare till mig att Google Scholar är den överlägset bästa sökmaskinen, det räcker med den. Annars får jag mest kommentarer som: Varför har ingen visat oss studenter det här förut? Det är oerhört viktigt att studenterna får lära sig att hitta vetenskapliga texter!

Men sedan då, vad gör vi? Vi undervisar en massa. Försöker att pricka in en bra tidpunkt när studenterna är som mest motiverade att leta efter litteratur inför en självständig uppgift som PM, uppsats eller mindre presentation. Väldigt ofta blir det rätt bra. Vi träffas ett par timmar och går ganska nöjda därifrån. Men jag saknar ett sammanhang. Hur går det sen? Märks det alls på uppsatserna? Kommer studenterna ihåg vad vi har gått igenom? Fick de öva tillräckligt? Kom vi in vid rätt tidpunkt? Jag kände igen en person, kanske säger jag samma saker igen eller har jag tillfört något nytt?

På biblioteket pratar vi ganska ofta om det här. Vi har grupper som träffas, vi går kurser och åker på konferenser. Hur ska vi göra för att studenterna vid universitetet ska bli informationskompetenta? Ja, det kan vi ju inte om vi inte samarbetar med andra lärare och har en någorlunda samsyn på vad som är viktigt när man läser vid ett universitet. Vad man ska bära med sig ut i arbetslivet. Hur man förbereds för det livslånga lärandet. För att kunna agera i kunskapssamhället utanför universitetet är det viktigt att även lära sig när, var, hur man hittar lämplig information.

Eller räcker det med att man hittar några vetenskapliga artiklar via Google och bygger en hyfsad uppsats på det? Allt hänger ihop, metod, teori, akribi, rubbet. Det kanske räcker. Eller räcker det om en handledare förmedlar den viktigaste litteraturen till en uppgift och studenten skriver en bra uppsats utifrån det? Det kanske räcker.

Jag hämtar in ett äpple från trädgården. Ska jag ta ett Aroma, eller är det för tidigt?

Gästblogg från biblioteken

2010-10-01T08:32:00.003+02:00

Högskolepedagogiken kan omfatta mycket. Ofta är färdigheter i litteratur- och databassökning och förtrogenhet med olika slags informationskanaler avgörande för att en student ska kunna lyckas med sina studier. Här spelar universitetsbiblioteken en stor roll.

Bibliotekariernas pedagogiska funktioner - att personligen möta studenterna och lotsa dem i informations- och litteraturdjungeln kan förstås som en form av tillfällig handledning. Men lika betydelsefull som denna form av handledning är - lika osynliggjord i högskolepedagogiska sammanhang kan den sägas vara.

Från och med nästa vecka bereder PU plats för universitetsbibliotekariernas gästbloggande. Vi välkomnar dem varmt till bloggen och hoppas att deras inlägg kommer att bidra till att synliggöra denna sida av högskolepedagogiken!

Intresserad av Forumspel?

2010-09-17T11:22:00.001+02:00

Intresserad av Forumspel?

För mer information kom och prata med Tomas Grysell i Campus Blåsenhus kl. 08.30 den 30 september.

För mer information om kursen se vår sida på webben Forumspel

Pedagogisk grundkurs våren 2011 och Teacher Training Course Spring 2011

2010-09-14T08:47:00.003+02:00

Nu finns vårens pedagogiska grundkurser på webben.
Sista dagen att ansöka är den 15 oktober 2010.

Se Pedagogisk grundkurs, svenska
Se Teacher Training Course, English

Välkommen med din ansökan!

Internationella utblickar och insikter även senare i höst

2010-09-10T09:53:00.004+02:00

Under den gångna veckan har vi PU-bloggläsare haft nöjet att ta del av Gunnel Cederlöfs reflektioner kring internationalisering, högre utbildning och historieundervisning som spränger rumsliga och tidsmässiga gränser.

Gunnel Cederlöf är docent i historia och fick i år Uppsala universitets fria pedagogiska pris för sina insatser för internationalisering av undervisningen. Hon återkommer senare i höst med en ny bloggvecka. Det ser vi fram emot!

Se prismotiveringen: http://uadm.uu.se/pu/Pedagogiska_priset/Motiveringar+2010/

Historia händer nu

2010-09-10T07:39:00.004+02:00

Jag föreläser om Induscivilisationens fall för 3500 år sen. Det är fortfarande tidigt på terminen. Studenterna får sig de äldsta civilisationerna till livs. Berättar om klimatteorier som argumenterar för att det omfattande jordbruket hade överutnyttjat marken. En större klimatförändring gjorde väst- och sydasien kallare och torrare under en lång period. Försaltade jordar, uttorkade floder, ekosystem ur balans.
Studenterna ställer många frågor.

Samtidigt flödar katastrofrapporterna från Pakistan genom alla media. En ovanligt kraftig monsun får oöverskådliga konsekvenser. Skogarna som borde hejdat dess framfart har huggits ner, dammar och skyddsvallar har brustit, trasig infrastruktur, en impotent regering och krig har brutit ner samhällets nätverk som borde ha skyddat människor.
Indusfloden är fortfarande mer än potent.
Ännu fler frågor.

I en annan kurs diskuterar jag med studenterna om globala och inhemska sammanhang som formade Sydasiens moderna stater när det brittiska imperiet kollapsade. En komplicerad sekulär demokrati i Indien och ett pendlande mellan civila och militära regimer i Pakistan, idag med islam som statsreligion.
Varför blev det så?

Nyhetsflödet upphör inte. Självmordsbombare och amerikanska drönare skördar liv i nordvästra Pakistan. Floden har gjort 10 miljoner hemlösa. Unga Farani föder sitt första barn i ett kaos av flyende människor, vatten och stress.

När historien närmar sig nutiden, när det förflutna bara är ett andetag från nuet, då hettar det till i seminarierummet. Det spelar ingen roll om det förflutna är 3500 år tillbaka eller bara en generation.

Historien handlar om mig. Världsmedborgare.

Äpple i huvudet

2010-09-09T08:58:00.004+02:00

Att ta en latte på ett café och råka lyssna på grannbordets samtal kan pigga upp en hel eftermiddag. Eller, tja, för all del. Jag "råkar" nog inte alltid. Jag slölyssnar när jag tröttnat på artikeltexten som jag kom för att läsa. Fågelkvitter, en brummande espressomaskin och ett par slagfärdiga argument från grannbordet. Sen är man redo för att ställa sig på podiet framför hundra studenter och entusiasmera dem för Mauryadynastin.

"Tvärvetenskap är verkligen jätteviktigt - alla är välkomna till våra seminarier."
Sägs med viss intensitet, kanske en ton av försvarstal.

Låter som en ledande politiker i veckan som erbjudits samarbete för breda lösningar i skolfrågor. Ja visst. Tycker de att våra förslag är bra så är de välkomna att stödja dem. Vi samarbetar gärna.

Ordning och reda. Var sak på sin plats. Vi släpper ingen [...] över bron som inte vet vad som gäller. Hos oss alltså.

Disciplin är ett ord som ofta åtföljs av ett hötande pekfinger eller en skarp åthutning. Rättning i ledet. Lite trist att det är just det ordet som är grunden för samarbete. För inkännande förståelse av någon annans tankevärld. För nya idéer som kan förändra mitt eget sätt att tänka. Fördjupa det.
Vetenskapliga discipliner.

Ibland faller de över en, kommentarerna, som äpplen på Newton. Du vet, man kommer på något, tror man fattar varför och sen har äpplet blivit paj innan man hunnit fånga det.

Jag tar nog en påtår. Måste höra fortsättningen från grannbordet.

Språkförbistring

2010-09-08T08:10:00.006+02:00

Jag får en undrande blick av min kollega. Hon står framme vid podiet och lyssnar på översättningen av det hon just har sagt till förstaårsstudenterna i Kolkata. Rynkan mellan ögonbrynen djupnar allteftersom. Inte undra på. Översättningen är minst tre gånger så lång som det hon just sagt och hon hör säkert, precis som jag, små spridda skurar av "bourgeoisie", "class struggle" och "Marx and Capital" i flödet av bengali som åtminstone inte jag minns att hon har sagt.

Kanske är det mycket som behöver förklaras för att det hon sa ska landa väl hos studenterna. Kanske gör vår indiske kollega bara utvikningar till andra föreläsningar i kursen för att studenterna ska hänga med. Kanske är det som jag hoppas: att han låter bli att frihjula in i sina egna favoritämnen. Han gör nog bara orden begripliga. Lägger dem på plats i kulturella referensramar och historisk erfarenhet som hör hemma i Bengalen. Jag väljer att tro det.

Många av Indiens delstater har gränser som följer ett dominerande språk. Hårda språkstrider har vandrat rakt in i skolor och universitet. Med 23 officiella och långt över 300 erkända språk är det inte självklart hur kunskap ska förmedlas och tas emot. Studenterna på de bakre raderna i salen börjar lojt titta ut genom fönstren när det går för långt mellan avbrotten för översättning och summering. Där längst bak trängs de som kommer från enklare college långt inifrån Västbengalen. Utan speciellt mycket engelska i bagaget blir den europeiska gästlärarens föreläsning en omöjlig uppförsbacke.

Kan inte låta bli att tänka på de utländska studenterna i Uppsala. De med engelska som modersmål och de som deltar i diskussionerna på sin brutna engelska, deras andraspråk. Det händer att de som har engelskan med modersmjölken tror att deras kunskap är större, deras inlägg intelligentare. Det händer att de tar för givet att deras prestationer i historieämnet automatiskt följer deras språkförmåga.

Det kan bli ganska bistra diskussioner om betygen efter en del kurser.

I Bengalen, det gamla imperiets hjärta, gäller bengali och engelska på universiteten. Jag slås av hur annorlunda det är i den del av Indien som ligger öster om Bangladesh. Här samsas Bengali och assamesiska och studenterna talar mizo, cachari, khasi, naga och en hel hoper andra språk. Små språk som vart och ett bara talas av en kvarts till två miljoner människor. Här får inte ett av språken sätta agendan på de andras bekostnad. Det gör att engelska är det språk som alla studenter ser till att lära sig.

Studenterna vet att språk är makt och den makten vill de ha. De studerar historia och de vill själva påverka omvärldens syn på deras eget förflutna. Då gäller det att kunna komminicera rätt. Här hjäps studenterna åt att söka en gemensam förståelse och här behöver jag ingen tolk.

Smart undervisning och Är du pedagogiskt meriterad?

2010-09-07T15:01:00.004+02:00

PU ger i höst i samarbete med MedfarmDoIT två
seminarier med efterföljande lunchmingel

Smart undervisning
Torsdagen den 28 oktober, kl 10.00-12.00

Är du pedagogiskt meriterad?
Onsdagen den 24 november, kl 10.00-12.00

För mer information se Seminarier
http://uadm.uu.se/pu/seminarier/

Välkommen med din ansökan!

PU:s högre seminarium

2010-09-07T13:29:00.002+02:00

Datumen och innehållet för PU:s högre seminarium under hösten finns nu på vår webb-plats.

Varmt välkommen!

Information om PU:s högre seminarium

Bambi på hal is

2010-09-07T06:50:00.003+02:00

Ibland är laddningen i seminarierummet så stark att man kan ta på den. Tjock som grynvälling och så tät av information att koden i Matrix verkar banal.

Den unge mannen med ostyrigt hår och aktiv blick har kommit direkt från Mellanöstern. Två år i israeliskt ökenfängelse utan rättegång. Han vill se en självständig palestinsk stat. Tar ofta ordet först. Argumenterar intensivt. Äldst av sex syskon. Alla hans bröder och systrar har avstått från högre studier för att han ska få resa till Sverige och studera för en magisterexamen. Motivationen är glödhet.

Kvinnan från Vietnam är lika ofta glad som upprörd. Med tydligt minspel beskriver hon hur de japanska manliga gästprofessorerna vid hennes universitet i Hanoi begär att manliga studenter ska buga i 45 graders vinkel när en professor äntrar podiet. Kvinnliga studenter ska buga som fällknivar i 90 graders vinkel. "Den orättvisan kommer jag aldrig att acceptera mer", säger hon. Hon är så långt som man kan komma ifrån de två kvinnliga studenterna från samma universtitet året innan. De två vågade inte annat än viska i seminarierummet. Den ena så kuvad att hon viskade det hon ville säga i örat till sin väninna, som sen upprepade viskningen lite högre.

Blek som en ung intellektuell i en Dostojevskijroman vädjar den ryske studenten om att få skriva sin uppsats om den ryska folksjälen. Tusen år av storhet och outgrundliga djup ska rymmas i hans text. Så besviken över att perestrojkan övergick i oligarkernas maktmissbruk. Nu har han kommit till Uppsala och universitetet för att få formulera det verkliga Ryssland.

Den amerikanska studentskan på Fullbrightstipendium står tack och lov med båda fötterna på jorden. Hon tar inte USAs roll som världsfrälsare för given och hon tar inte den palestinske studentens attacker på Israels största bundsförvant, USA, personligt. Hon förstår att två år i ett ökänt fängelse utan att få försvara sig i domstol har satt spår. Men att han avbryter henne när hon har ordet, det tål hon inte. Metodiskt. Pedagogiskt. Med en tydlighet som i en skolklass förklarar både hon och den vietnamesiska studentskan att det inte är ok att avbryta någon som talar.

Han ser förvånad ut. Det här var nyheter. Är det verkligen så att han bara avbryter kvinnor som talar? Han som offrat allt för sin radikala övertygelse. "Male chauvinist?!" Vänta nu!

Den ryske studenten tittar storögt. Han väntar på nästa möjlighet att lyfta in Tolstoy i diskussionen.

Ibland sitter hela världen runt seminariebordet.

Jag känner mig som en FN-medlare.

Eller som Bambi på hal is.

Besökare i toy town

2010-09-06T08:39:00.003+02:00

Snart landar institutionens gästlärare från Kolkata, den indiska megastaden som tidigare hette Calcutta. Jag läser i hans e-post att han har höga förväntningar. Han har hört mycket om Uppsala av sina kollegor som besökt oss tidigare. En historiker från Delhi på besök beskrev staden förtjust som en "toy town". Allt är så smått. Så rent och välordnat. Och inte en människa så långt ögat når när man går sin vanliga morgonpromenad vid 6-tiden för att hitta en tidning och en kopp kaffe. Och var i allsin dar finns kaffet? Och tidningen?

Vår lärare för hösten verkar ha stora förväntningar på sig själv också. Hur förmedlar man Indiens långa rika historia till svenska studenter? Så fylld av starka personligheter: Babur, Akbar, Shah Jahan, ... de tunga elefanterna som indiska studenter fått med modersmjölken. Alla våldsamma krig och erövringar som vräkt fram liksom tsunamivågor genom historien. Den ständigt oroliga regionen Afghanistan, Pakistan, Indien, Kina, som legat som en autobahn för stormaktskonflikter. Människans och naturens kraftmätningar då översvämningar, jordbävningar och uteblivna monsunregn har turats om att ödelägga hela samhällen.

Hur förmedlar man det till studenter på andra sidan jorden? På en plats där allt verkar vara så välordnat, så lugnt. Där nyheten om en bortsprungen hund kan få krigsrubriker i morgontidningarna.

Jag ser hos mina indiska kollegor att de alla är lite undrande inför frågan: Vad kan jag knyta ann till i dessa studenters erfarenhet och historia som gör den indiska historien begriplig?

Snart landar också höstens utbytesstudent från Kolkata, efter en långdragen brottningsmatch med sin visumansökan. Hennes förväntningar och bävan inför vad som väntar borde ge utslag på Richterskalan. Förväntningarna som följer med henne hemifrån borde också göra henne sömnlös - utvald som enda student, på betyg och efter en lång intervju av en kommitté med universitetets rektor som ordförande. Jag själv hade varit svag i knäna långt före avresan, ja långt innan jag satt där i korridoren utanför rektors dörr.

Nu blir hon en i mängden av de utländska studenter som vi så väl behöver. När avgifterna införs nästa år, för alla studenter utanför EES och som inte ingår i utbytesprogram, så är risken stor att våra kolkatastudenter blir ganska ensamma på flygresan hit.

Kursen Pedagogiskt ledarskap

2010-08-23T08:45:00.001+02:00

Välkommen till kursen Pedagogisk ledarskap med start den 29 september.
Sista anmälningsdag är den 10 september.

För mer information se Pedagogiskt ledarskap.
http://uadm.uu.se/pu/Kurser/Pedagogiskt_ledarskap_GU/

Välkommen med din ansökan!

Höstens PU-verkstäder

2010-08-23T08:40:00.002+02:00

Nu finns datum för höstens PU-verkstäder på vår webb-plats.
Första tillfället är den 14 september kl. 13.15-16.00.
Ingen föranmälan behövs. Vid varje tillfälle bjuder PU på fika.

För mer information gällande PU-verkstäder, se länken.
http://uadm.uu.se/pu/PU_verkstader/

Välkommen!

Välkomna tillbaka!

2010-08-12T08:12:00.002+02:00

Höst är återfödelsens tid! Det gäller åtminstone för oss som jobbar i skol- och utbildningssektorn. Nytt läsår, nya projekt, nya studenter, nya kursdeltagare. Ny bloggomgång.

Ni ska vara hjärtligt välkomna tillbaka till höstens omgång av PU-bloggen! I sedvanlig ordning kommer vi att rapportera, kommentera och sia om pedagogiska spörsmål som rör högre utbildning. Vi kommer att välkomna gästbloggare, och vi kommer att tipsa om ny litteratur. Om du har några frågor som du vill att vi ska bloggkommentera eller har några andra tips som du tror att vi på PU och följaktligen UU:s lärarkår skulle ha glädje av, så är du hjärtligt välkommen att kontakta mig löpande.

För min egen del stundar en ny omgång kursledarskap för den pedagogiska grundkursen. På måndag den 16 augusti sitter 26 förväntansfulla universitetslärare och doktorander i vår lärosal Stormen för att introduceras i högskolepedagogikens universum och för att delge varandra sina idéer och erfarenheter. Och några salar bort sitter ytterligare en kurs för att göra detsamma. Med andra kursledare. Varje ny kurs är en utmaning, säkerligen för deltagarna, men också för oss kursledare. Man lär som lärare.

Ha en skön sommar!

2010-07-02T17:24:00.001+02:00

PU-bloggen önskar er alla en trevlig och avkopplande sommar!

I augusti är vi tillbaka nmed nya inlägg. Hösten kommer att bli spännande med en rad intressanta gästbloggare. Men till dess, ha en fin sommar!

Bildningssymposium

2010-06-24T13:51:00.003+02:00

Är du intresserad av bildningsfrågor? Den 25 september inbjuder Kungl. Vetenskapsakademien till ett spännande symposium om bildning på Frescati kl 10-17 (Lilla Frescativägen 4).

Enligt inbjudan kommer symposiet att behandla bildningens ställning i samhället. Det kommer enligt arrangörerna "bli ett tillfälle för alla i bildningsfrågan engagerade att tillsammans diskutera, belysa och fördjupa diskussionen om bildning och i vad mån bildningsfrågan förändrats och utmanats av både nya teknologier, en ny arbetsmarknad och en fortskridande internationalisering".

Sådana frågor är högaktuella även för pedagogiskt intresserade. Hur förhåller sig pedagogik till bildning i bred mening?

Programmet i korthet:

"10.00 Välkommen
Vetenskapsakademiens preses, professor Svante Lindqvist
10.10 Bildning i tid och rum
Professor Mohammad Fazlhashem (Umeå), professor Sven-Eric Liedman (Göteborg) och professor Göran Malmqvist (KVA)
11.00 En nordisk bildningstradition utmanad
Professor Jean-François Battail (Sorbonne), folkbildaren och utbildningsminister em Bengt Göransson och docent Carin Falkner (Jönköping)
12.00 Lunch (på egen hand)
13.30 Vetenskapsteater
14.00 En, två eller flera bildningskulturer
Filosofie doktor Emma Eldelin (Linköping), professor Arne Jarrick (Stockholm), författaren och läkaren P C Jersild (KVA)
15.00 Kaffe
15.30 Bildning som livshållning? Författaren och biologen Fredrik Sjöberg, professor Bernt Gustavsson (Örebro) och professor Roger Säljö (Göteborg)
17.00 Avslutning
Professor Martin Kylhammar (KVA)

Symposiet arrangeras i samverkan med Vitterhetsakademien och Vetenskapsrådet.

Symposiet är öppet för alla men anmälan krävs. Arrangörerna vill att deltagare ska anmäla sig på http://kva.se/kalendarium senast den 17 september, 2010.

Årets pedagogiska projektmedel fördelade - grattis!!

2010-06-16T15:56:00.003+02:00

Beslut har fattats av rektor om fördelning av projektmedel för pedagogisk utveckling 2010:

Projekt: Development of self-evaluation and self-improvement tests in teaching Turkish at Uppsala University. Projektledare Eva Csato, Institutionen för lingvistik och filologi, summa 25 300 kronor.

Projekt: Investigating Learner English: The Uppsala Learner English Corpus – a New Corpuse of Swedish High School Student Writing. Projektledare Christine Johansson, Engelska institutionen, summa 44 000 kronor.

Projekt: Exkursionen som studentaktiv undervisningsmetod. Projektledare David Ludvigsson, Historiska Institutionen, summa 50 000 kronor.

Projekt: Retoriken – en ämnesöverskridande resurs inom företagsekonomin. Projektledare Desirée Holm, Företagsekonomiska institutionen, summa 50 000 kronor.

Projekt: Utveckling av flexibel utbildning i pedagogik . Projektledare Gunilla Roos och Eva Forsberg, Institutionen för pedagogik, summa 50 000 kronor

Projekt: Apotekspraktik – studenters lärande i en professionell miljö. Projektledare Ida Bergström, Institutionen för farmaci, summa 50 000 kronor.

Projekt: Sjukhusövergripande tävling i
praktisk handledning. Projektledare Jakob Johansson, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, summa 50 000 kronor.

Projekt: Examination av professionella färdigheter. Projektledare Mats Daniels, Institutionen för informationsteknologi, summa 50 000 kronor.

Projekt: Kursöverskridande studentprojekt för
F och STS. Projektledare Gunilla Kreiss, Institutionen för informationsteknologi, summa 50 000 kronor.

Projekt: Utveckling av DiaNa inom masterprogrammen i biologi, tillämpad bioteknik, molekylär bioteknik och bioinformatik. Projektledare Robert Malmgren, Institutionen för biologisk grundutbildning, summa 50 000 kronor.

Ett varmt grattis till alla som tilldelats medel!

Vår bloggande gästlektor

2010-06-14T14:02:00.002+02:00

Tomas Grysell, FD i pedagogik och gästlektor på PU, stafettbloggar för UU:s Insidan denna vecka. Läs hans och tidigare bloggares inlägg via:

http://stafettbloggen.uu.se/

Ett Högre seminarium som alstrade några frågor

2010-06-14T08:54:00.002+02:00

Fredagens Högre seminarium i universitetspedagogik ägnades en första diskussion om frågan om "evidensbaserad universitetspedagogik".

Vi formulerade ett antal frågeställningar att bära med oss till höstens seminarium om evidensbaserad pedagogik, då vi hoppas att Peter Nyström från Umeå Universitets Institution för beteendevetenskapliga mätningar vill gästa oss och ge en initierad inledning och kommentar till en spännande område. Förhoppningsvis kan våra två seminarier länkas samman utifrån någon av de trådar som spanns under fredagens session. Vi diskuterade följande:

•Vad är evidens? Hur förhåller sig begreppet till begreppen mätning, observation, empiriska belägg och kvalitet/kvalitetssäkring?

•Vad för sorts epistemologisk (kunskapsteoretisk) syn präglar begreppet? Vad för slags vetenskaps- och forskningssyn präglar begreppet? Vilka vetenskapliga alternativ finns?

•Vilka ”stakehoulders”/intressenter finns? Vem eller vilka tjänar på evidensbaserad utbildning?

•Finns det aspekter av universitetsundervisningen som inte befrämjas av ett alltför stort fokus på evidens? (beprövad erfarenhet osv.)

•Skillnad olika utbildningar? (Generella examina – yrkesexamina?)

•Hur kommer man åt ”de mjuka färdigheterna”? Kan de evidensbaseras?

•Vad ser vi för möjligheter och problem med ett evidensfokuserat arbetssätt?

•När är ett evidensbaserat arbetssätt inte tillämpbart?

•Skillnad i synsätt om vi betraktar universitetspedagogiken som teori (vetenskap) och praxis (undervisning och lärande i praktiken)? Hur omsätta eller inte omsätta evidens för någonting?

Så fort vi vet datum för höstens seminarium, så annonserar vi det på hemsida och blogg.

Högre seminarium den 11 juni 2010

2010-06-09T11:05:00.000+02:00

På Avd. för universitetspedagogisk utvecklings högre seminarium den 11 juni kommer inte Peter Nyström från Umeå universitet att delta p.g.a. sjukdom.
Seminariet kommer ändå att genomföras klockan 10.00-12.00, sal 21:236 Campus Blåsenhus.

Välkommen!

Med vänliga hälsningar
Avd. för universitetspedagogisk utveckling, PU

Ny kurs - Pedagogisk portföljkurs

2010-06-08T12:55:00.003+02:00

Den första nationella distanskursen i att utveckla en Pedagogisk portfölj.
Kursen ges helt på distans i kursplattformen PingPong.
Kursens omfattning är 1 vecka.
Kursen pågår mellan den 25 augusti och 25 oktober 2010.

För mer information
http://uadm.uu.se/pu/Kurser/Pedagogisk_portfoljkurs/

Välkommen med din ansökan!

Ny antologi om normkritisk pedagogik

2010-06-02T08:46:00.002+02:00

Häromdagen damp Normkritisk pedagogik: Makt, lärande och strategier för förändring (red. Janne Bromseth och Frida Darj, 2010) ned i mitt tjänstefack.

Antologin är utgiven av Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet och tar sig an uppgiften att utifrån feministiska, queerteoretiska och intersektionella perspektiv problematisera högre utbildning, skola, muséer och en rad andra verksamhetsfält ur olika slags normkritiska perspektiv.

Förordet är skrivet av prof. Kevin K. Kumashiro, en ledande gestalt inom forskningsinriktningen internationellt. Kumashiro var under förra året var inbjuden till PU och höll en endagskurs i "icke-förtryckande pedagogik" som lockade många deltagare både från UU och från andra lärosäten.

Artikelbidragen verkar spännande! Vad sägs om titeln "En störande, utmanande och obekväm pedagogik"? Något för PU? Eller kanske skulle en sådan ansats få oförutsägbara konsekvenser för våra kursvärderingar? Skämt åsido, jag återkommer med en bloggrecension vad det lider.

Boken kan beställas från Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet, publications@gender.uu.se

Pedagogiska pristagarna för 2010 är utsedda

2010-05-26T08:28:00.002+02:00

Nu är pristagarna för 2010 års pedagogiska pris utsedda.

Jonas Holmstrand, verksam vid Teologiska institutionen, har tilldelats 2010 års pedagogiska pris inom området teologi, humaniora och lärarutbildning.

Universitetslektor Leon Caesarius, verksam vid företagsekonomiska institutionen, har tilldelats 2010 års pedagogiska pris inom området juridik och samhällskunskap.

Jakob Johansson, överläkare vid anestesikliniken vid Institutionen för kirurgiska vetenskaper, har tilldelats 2010 års pedagogiska pris inom området medicin och farmaci.

Universitetslektor Ingrid Ahnesjö vid Institutionen för ekologi och evolution har tilldelats 2010 års pedagogiska pris inom området matematik, naturvetenskap och teknik.

Forskare Gunnel Cederlöf, verksam vid Historiska institutionen, har tilldelats 2010 års fria pris på temat ”Internationalisering i undervisningen”.

För mer information se länken
http://info.uu.se/uadm/dokument.nsf/sidor/71C32CC21141C995C1256EE5003DE072?OpenDocument

Konferens NU2010

2010-05-18T10:57:00.003+02:00

Alla med intresse för undervisning och högskolepedagogisk forskning och utveckling hälsas varmt välkomna till Sveriges största mötesplats för utveckling av högre utbildning.

Arrangörer för konferensen är de högskolepedagogiska och IT-pedagogiska enheterna inom Stockholm-Uppsala Universitetsnätverk (SUUN).

Konferensen pågår mellan den 13-15 oktober 2010 i Aula Magna, Stockholms universitet.

För mer information och anmälan se länken.

http://www.nu2010.se/

Höstens handledarutbildningar

2010-05-11T09:04:00.002+02:00

Nu finns inbjudningar till höstens handledarutbildningar på PU:s webb.

Välkommen med din anmälan!

Sista anmälningsdag är den 15 juni.

Se länken för PU:s kalendarium, klicka på kurser, ht 2010.

http://info.uu.se/uadm/dokument.nsf/sidor/203FDB7D32AB35D0C12570FA0028D911?OpenDocument#Kurser%20ht%202010

Kritiska perspektiv på lärandemålsmodeller

2010-05-10T16:21:00.004+02:00

I PU:s uppdrag ingår att ”kontinuerligt bevara nationell och internationell utveckling inom området [dvs pedagogiken] och informera därom”. Man kan hävda att det uppdraget innebär att även bevaka kritiska vetenskapliga diskussioner kring de frågor och områden vi dagligdags arbetar med kursmässigt och konsultativt.

Ett sådant område är Bolognaprocessen. Som pedagogiska utvecklare understödjer vi den politiskt beslutade processen att se till att samtliga högskoleutbildningar och -kurser ska regleras av på förhand formulerade lärandemål (learning outcomes), dvs konceptualiseringar av vad studenterna ska kunna och kunna göra när de har genomgått en viss utbildning. Arbetet med att implementera lärandemål och se till att lärandemålen blir styrande för val av undervisningsformer och examination (sk. constructive alignment ”konstruktiv länkning”) motiveras på olika sätt. Ett argument – som är gemensamt för Bolognaprocessens samtliga delmål – är att underlätta jämförelser mellan utbildningar nationellt och internationellt. Ett annat argument tar fasta på att det är demokratiskt att ställa upp ”innehållsförteckningar” i form av lärandemål som på förhand anger vad en viss kurs handlar om. På så sätt kan studenter och arbetsgivare göra välinformerade bedömningar av utbildningars värde.

Med detta sagt måste jag bekänna att jag som pedagogisk utvecklare, kursledare och universitetslärare inte sällan förundras och förfasas över de ofta tunnsådda och intellektuellt magra diskussionerna om olika ideologiska och lärandemässiga konsekvenser av att vi tillåter oss att konceptualisera undervisning och lärande utifrån singulära modeller med anspråk på att vara universellt giltiga eller gångbara. Det saknas naturligtvis inte möjligheter till epistemologisk, teoretisk och ideologisk kritik av varje försök att formulera kunskaps- och lärandemodeller. Det gäller såväl den nuvarande som tidigare modeller för att skriva kursplaner. Poängen här är inte att kritisera de befintliga försöken att beskriva och kategorisera kunskaper på olika sätt, snarare är jag kritiskt till ansatsen att vi låter en del pragmatiska modeller med vissa förtjänster (dit lärandemålskonceptet kan räknas) bli allenarådande.

Mitt intryck är att några koncept eller modeller, som tex lärandemålsmodellen och ”Blooms taxonomi”, åtnjuter ett slags hegemonisk immunitet, som gör att de undgår att på allvar utsättas för kritik reflektion och kritik. Med detta menar jag inte att jag aldrig hört någon allvarlig kritik mot lärandemål och kunskapstaxonomier, snarare att diskussionen ibland väcks (på kurser och vid konsultationer) men att uppgivenheten bland debattörerna är stor, eftersom det tillhör områden som per definition uppfattas som ”färdigdiskuterade” i med att befintliga politiska beslut för deras användning finns. Kanske är det så att få universitetslärare vill investera och därmed äventyra akademisk prestige i diskussioner om andra, alternativa och kanske mer fruktbara sätt att konceptualisera undervisning och lärande? Därför har det varit befriande att läsa en nypublicerad artikel i e-tidskriften Education Inquiry.

Professor James McKernan vid East Carolina University, kritiserar och problematiserar i tretton tydliga punkter modellen att arbeta utifrån lärandemål. McKernan tar bland annat fasta på att idén med på förhand fastställda lärandemål begränsar lärares och studenters/elevers pedagogiska möjligheter att lokalt påverka sin egen undervisning. Några av de viktigaste inslagen i lärarsituationen – spontana frågor och oväntade läranderesultat samt ”aha”-upplevelser som leder till att i stunden anpassa undervisningsinnehållet till studenters/elevers aktuella frågor - blir enligt hans kritik marginaliserat eller omöjliggörs. McKernan hävdar följaktligen att konceptet med centralt och på förhand formulerade lärandemål därför är odemokratiskt. Det kan förstås i termer av indoktrinering "in the sense that purports to stimulate how a person is to behave and then by attempting to control the enviroments so as to manipulate students into behaving as the teacher wished them to." (s. 45)

Hans tretton teser lyder: 1. Objectives do not exist in reality 2. Educators are asked to accept objectives uncritically 3. Objectives reduce education to an instrumental-utilitarian activity: taking a means to an end 4. Breaking education down into targets is destructive of the epistemolgy og disciplines/subjects 5. Objectives are often stated as low-level trivial recall items 6. Predetermination prevents 'teachable' moments and pursuing inquiries thrown up by the teaching/learning process 7. It is not democratic to set targets in advance of instruction 8. Objectives often set the agenda for hegemonic group interests to be served 9. Objectives represent poor models of teacher-student interactions 10. Empirically speaking, teachers do not plan by starting the curriculum with objectives 11. The limits og discourse act as a constraint on objectives 12. Objectives are often perceived as having equal value when in fact somre are of greater importance and of varying classificational significance 13. Unanticipated outcomes are always being achieved and sometimes they are the most valuable results

Naturligtvis kan man säga mycket om dessa teser. Här ska jag bara utveckla några spår. Personligen tycker jag nämligen att den kritik som tar fasta på att lärandemål är statiska försök till predetermination av undervisningsprocessen samt att de reducerar det centrala i undervisning och lärande till skenbart linjära processer som låter sig fångas i på förhand uppställda och kontrollerbara lärandemodeller, måste tas på allvar. Den pedagogiska praktiken, d.v.s. vad som händer i lärosalarna, blir inte intressant trots - utan på grund av – de möjligheter till dialog, motstånd, oanade konsekvenser och oförväntade ”outcomes” som uppstår i de socialt föränderliga rum där undervisning och lärande sker.

Om kursplanernas lärandemål blir alltför starkt styrande riskerar de att bli kontraproduktiva. Det gäller i alla fall om man anser att själva lärandet ska anses vara högre prioriterat än försöken till kontroll av lärandet. Och om man skriver under på detta blir följdfrågan naturligtvis: Varför verkar vi okritiskt anamma lärandekoncept som inte verkar ge tillräckligt utrymme för dynamiska lärandeprocesser utan betraktar dem som störande inslag som bör kontrolleras och begränsas? Svaret är inte givet, men den nyetablerade tidskriftens "Editorial" antyder kanske var svaret står att finna: "What unites the development and the proposals that are being brought forward [i utbildningssystemen i sin helhet, min anmärkning] is a logic based on neo-liberal and marked-oriented ideas." Vad får ett sådant betraktelsesätt på villkoren för det pedagogiska utvecklingsområdet för konsekvenser för oss som pedagogiska utvecklare och universitetslärare? Betyder det att endast de akademiker som ideologiskt och politiskt accepterar dessa ideér är de som med gott samvete kan arbeta som pedagogiska utvecklare? Eller betyder det att vi som pedagogiska utvecklare ska lämna idealet att se oss själva som fria intellektuella och istället ta steget och acceptera oss själva som blott och enbart tjänstemän i maktens tjänst?

Mc Kernans artikel finns att läsa i sin helhet via http://www.use.umu.se/english/research/educationinquiry/1-2010/

Swednet konferens 6-7 maj i Uppsala

2010-05-05T15:54:00.005+02:00

Swednets årskonferens pågår den 6-7 maj på Campus Blåsenhus i Uppsala.
Temat är rum för lärande.
Konferensen "smygstartade" redan den 5 maj med en särskild dag för forskningsfrågor.

Vi hoppas på trevliga och lärorika dagar här i Uppsala.

/Avdelningen för universitetspedagogisk utveckling, PU

Det där med pedagogisk skicklighet...

2010-04-20T16:06:00.002+02:00

Hur känner man igen en pedagogiskt skicklig lärare? Vad är pedagogisk skicklighet, och hur kan det beläggas, bedömas och belönas? Det är frågor som står i fokus i en nypublicerad rapport från den tidigare Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (NSHU).

Två av rapportens tre redaktörer (Åsa Ryegård och Karin Apelgren) är pedagogiska utvecklare vid Uppsala universitet och författarna kommer från tio svenska lärosäten och ger sina syn på pedagogosk skicklighet.

För varje universitetslärare som söker en anställning eller vill förkovra sig pedagogiskt och dokumentera detta på ett adekvat sätt är rapporten en guldgruva. Pedagogisk skicklighet är nämligen ett begrepp som förekommer i såväl lagtexter som i pedagogiska diskussioner samtidigt som det hitintills har rått ganska stor förvirring kring begreppet. Något större klarhet kan utlovas efter att ha läst rapporten i delar eller som helhet.

För att nå rapporten, eller beställa den från PU, se http://info.uu.se/uadm/dokument.nsf/sidor/CA22773F261C0750C1256FA400501C8A?OpenDocument

Ryegård, Åsa - Apelgren, Karin - Olsson, Thomas (2010) Att belägga, bedöma och belöna pedagogisk skicklighet. Avd, för universitetspedagogsik utveckling, Pu. Uppsala universitet. Uppsala.

Seminarium Engelska för lärare

2010-04-14T10:48:00.003+02:00

Den 31 maj klockan 13.00-16.30 kommer ett seminarium att arrangeras av arbetsgruppen för centralt språkstöd på uppdrag av Kvalitetskommittén. I gruppen ingår representanter från Historiska institutionen, Historisk-filosofiska fakulteten, Internationella kansliet, Enheten för kvalitet och utvärdering, Uppsala studentkår, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Språkvetenskapliga fakulteten och Avdelningen för universitetspedagogisk utveckling.

Välkommen med din anmälan!

För mer information se PU:s webbsida
http://info.uu.se/uadm/dokument.nsf/sidor/EE046BE1EA3CC37EC12576F6004086EF?OpenDocument

PU:s högre seminarium den 11 juni

2010-04-13T11:18:00.003+02:00

Spännande seminarium om evidensbaserad högskolepedagogik!

PU inbjuder dig till ett intressant semiarium den 11 juni under rubriken "Kan, och kanske viktigare, ska universitetspedagogiken baseras på evidens?".

Tid klockan 10.00-12.00, sal 21:236 Campus Blåsenhus.

Inleder gör universitetslektor Peter Nyström från Institutionen förtillämpad pedagogik, Umeå universitet (tidigare Beteendevetenskapliga mätningar).
Se vidare http://www8.umu.se/edmeas/personal/peter.html
Ämnet har beröringspunkter med den senaste kvalitetspropositionen.

Varmt välkommen!

Ny bok om universitetspedagogik!

2010-04-06T09:19:00.002+02:00

Mina kollegor Maja Elmgren och Ann-Sofie Henriksson vid PU har i dagarna kommit ut med boken Universitetspedagogik (2010, Norstedts förlag). Det är en handbok eller lärobok i universitetspedagogik som är skriven just med fokus på universitetslärares praktik.

Både Elmgren och Henriksson har mångåriga erfarenheter som universitetslärare och pedagogiska utvecklare. Deras bok är ett efterlängtat tillskott till den högskolepedagogiska litteraturen, bland annat eftersom den utgör en sammanhängande monografi som tar ett helhetsbegrepp på universitetsundervisningen och som samtidigt baseras på aktuell forskning.

Det finns naturligtvis antologier eller mer generell litteratur som behandlar högskolepedagogiska temata, men fältet har enligt min mening länge saknat ändamålsenliga handböcker som är lämpade att användas nationellt på såväl grundläggande högskolepedagogiska utbildningar som för enskild kompetensutveckling.

Baksidestexten ger ett axplock med nedslag ur innehållet:

- Vilka faktorer gynnar lärande i högre utbildning?
-Vilken pedagogisk grundsyn har jag själv på lärande och undervisning?
-Hur utgår jag från studenterna och deras behov?
-På vilket sätt kan jag variera undervisning och examination för att stödja ett gott lärande?
-Hur kan jag utvecklas och förnya mig?

Boken kan förhandsbokas via bokhandlarna (Bokus), och leveransen beräknas till v 16.

Fullständig titel:

Elmgren, Maja & Henriksson, Ann-Sofie (2010): Universitetspedagogik. Norstedts förlag.

Tack till gästbloggarna!

2010-03-30T09:04:00.003+02:00

Bloggredaktören vill framföra ett stort tack till våra gästbloggare för deras insatser!

Vi är fortsatt intresserade av att rekrytera gästbloggare bland alla dem vid Uppsala universitet som är intresserade av pedagogisk utveckling och undervisning. Om du är intresserad av att gästblogga, eller vill lämna förslag på gästbloggare, är du alltså mer än välkommen att kontakta mig. Jag nås via johan.wickstrom@uadm.uu.se

Fredagsreflektion

2010-03-26T13:02:00.003+01:00

Tänk vad kul det är att jobba med studenter. Vi tycker att vi har ett fantastiskt roligt arbete! Tack och hej från oss gästbloggare!
/Ann-Marie & Emma

Pedagogiska kursintroduktioner?

2010-03-25T12:02:00.003+01:00

Dagens reflektion:
Varför är det så svårt att få till en pedagogiskt bra kursintroduktion?

Det är mycket information vi vill förmedla samtidigt som vi vet att endast en bråkdel kommer att fastna hos studenterna på introduktionsdagen.

Eftersom vi numera har relativt stora studentgrupper hinner vi heller inte med presentation av kursdeltagarna inför varandra, vilket annars är en bra start på en kurs.

För att ändå avsluta med något positivt kan vi dela med oss av ett inslag vi provat de senaste åren och som har fungerat bra. Under kursintroduktionen har kursen i små bikupor om 2-3 studenter fått diskutera sina förväntningar på kursen. Dessa har sedan fångats upp i storkurs, antecknats och sedan återkopplats till under den muntliga kursvärderingen vid kursens slut.

Tips på fler kreativa ideér mottages tacksamt!

/Emma & Ann-Marie